Vem får gå in i ett dödsbo?

Gå in i ett anhörigs bostad efter dennes död

När vi hör ordet dödsbo tänker många av oss först och främst på den avlidnes bostad. Sanningen är dock att ett dödsbo (i de allra flesta fall) består av mer än bara en fastighet. Lite förenklat kan man säga att dödsboet är den avlidne personens samlade tillgångar och skulder. Så istället för frågan om vem som får gå in i ett dödsbo, borde vi istället fråga oss “vem får gå in i den avlidnes bostad?”. 

När det gäller den dödes bostad, så får ofta den som är dödsbodelägare gå in där. I de fall där det finns en efterlevande maka/make så är han eller hon ensam dödsbodelägare och får nyttja bostaden precis som innan. De gemensamma barnen blir då efterarvingar och får vänta på sitt arv tills den andra föräldern har dött. Finns det särkullbarn med i bilden kan makan/maken dock behöva flytta för att barnen ska kunna få ut sin laglott. Under tiden bouppteckningen görs får han eller hon dock bo kvar. 

Om det finns flera delägare, varav ingen är efterlevande make eller sambo, och det råder oenighet kring hur tillgångarna ska fördelas, får som regel ingen gå in i dödsboets fastigheter utan tillåtelse från samtliga delägare. 

Undantagen gäller skötsel av bostaden, såsom att tömma köket på mat och sopor, dra ner värmen på elementen, vattna blommorna, skotta snö och klippa gräsmattan. Detta är exempel på sysslor som inte kräver alla delägares godkännande. Mer om de praktiska bestyren efter en bortgång hittar du i vår checklista. 

Har ni däremot begravningshjälp från kommunen får ingen anhörig eller vän gå in i den avlidnes bostad. 

Vilka delägare ingår i ett dödsbo?

Vem som får bli dödsbodelägare beror helt på vilka familjekonstellationer den avlidne hade. 

Det vanligaste är efterlevande make/make/sambo, samt barn och barnbarn (både gemensamma och särkullbarn). Detta är den så kallade första arvskresten. Nyfiken på hur arvskretsen ser ut i din familj? Läs då vår artikel om arv, där du även hittar grafik som enkelt förklarar vem som får ärva vad och när. En person kan också bli delägare i dödsboet genom testamente. 

Saknar personen släktingar och har inte uppgett någon person som ska ta hand om dödsboet kommer en dödsboutredare tillsättas. Då är det endast denne utredare som får gå in i den avlidnes bostad. Den dödes tillgångar kommer överföras till Allmänna arvsfonden om inga andra önskemål lämnats. 

Rör inget förrän bouppteckningen är klar!

Som regel ska dödsboets tillgångar och skulder vara orörda fram tills dess att arvskifte sker. Därför gör man bäst i att inte ta med sig föremål från bostaden eller börja rensa bland tillhörigheter. 

Först när bouppteckningen är färdig och inskickad till Skatteverket är det tillåtet att göra sig av med den avlidnes tillhörigheter, så länge alla dödsbodelägare är överens. Läs mer om bouppteckning och hur det fungerar i vår guide till bouppteckning. 

Underlätta för dina efterlevande

Som framtida arvlåtare är det viktigt att dina nära och kära vet hur de ska hantera ditt dödsbo, vilka önskemål du har kring din begravning, samt vem som ska få ärva. Genom att skriva testamente underlättar du för de efterlevande den dagen du inte längre finns med dem. 

Du kan också samla viktiga dokument, anteckningar och anvisningar i ett digitalt valv som dina släktingar får tillgång till efter din död. På så sätt kan de logga in och ta del av din sista vilja oberoende av plats och tid på dygnet. På Fernita har vi ett digitalt valv för livets alla skeden. Kom igång gratis redan idag!