Vid arvskifte kan ibland oenighet uppstå mellan arvtagarna. Olika uppfattningar om hur dödsboets tillgångar ska fördelas leder lätt till arvstvister om det inte går att finna en lösning. I sådana situationer kan man ansöka om att ta in en opartisk skiftesman. Skiftesmannen kan i sin tur genomföra ett tvångsskifte om dödsbodelägarna inte kan komma överens. I den här artikeln kan du läsa om vad man kan göra när det råder oenighet vid arvskifte. 

Många dödsbodelägare, många viljor

När en person går bort ska en bouppteckning göras och dödsboets tillgångar ska delas ut till dem som enligt arvsordningen, eller testamentet, har rätt att ärva. I de flesta fall råder enighet kring att fördela den avlidnes kvarlåtenskap lika och rättvist mellan arvingarna. 

I sådana fall är det bara att dela dödsboets tillgångar på antalet arvingar och räkna av eventuella förskott på arvet. Ärvdabalken utgår från att den dödes (arvlåtaren) vilja är att arvet ska fördelas rättvist mellan bröstarvingarna. Om så inte är fallet ska detta i så fall tydligt framgå i testamentet. Det räcker alltså inte att hävda muntliga överenskommelser som en dödsbodelägare och den avlidne påstås ha haft. 

Löften om att få ärva specifika föremål och tillgångar är den enskilt vanligaste orsaken till oenighet vid arvskifte och kan skapa konflikter mellan familjemedlemmar. För att undvika oenighet om arvet är det viktigt att alla löften om framtida arv dokumenteras före arvlåtarens död. Detta kan till exempel ske i ett testamente, genom gåvobrev eller som en handling i ett digitalt valv. 

Skiftesman och tvångsskifte

Om ni inte kan komma överens sinsemellan kring hur dödsboets tillgångar ska värderas och fördelas kan ni behöva ansöka om en skiftesman. Skiftesmannen utses av närmaste tingsrätt och har till uppdrag att genomföra arvskiftet enligt rådande lag och den avlidnes sista vilja. En skiftesmannen ska i första hand försöka få arvtagarna att nå en gemensam överenskommelse. Om detta inte går kan han eller hon besluta om att genomföra tvångsskifte. Då bestämmer skiftesmannen själv hur arvet ska fördelas. Tvångsskifte ska ses som en sista utväg, när ingen annan lösning är möjlig. 

En skiftesman kan ta allt från 10 000 kronor och uppåt, beroende på dödsboets storlek och uppdragets omfattning. Eftersom skiftesmannen arvode i stort sett alltid bekostas av dödsboet, innebär det att arvet minskar (vilket kan vara ett bra argument för att försöka lösa tvisten själva). 

Vad händer vid oenighet vid tvångsskifte?

För att ett tvångsskifte ska bli giltigt måste samtliga dödsbodelägare acceptera tvångsskifteshandlingen. Om en eller flera dödsbodelägare väljer att inte acceptera tvångsskiftet kan det bli aktuellt att väcka klandertalan – det vill säga överklaga skiftesmannens beslut. Klandertalan väcks mot övriga dödsbodelägare och måste skickas till domstol inom fyra veckor från delgivning. Dröjer det längre än fyra veckor går rätten att överklaga förlorad. 

Att driva tvistemål i domstol kan bli en dyr affär för alla inblandade, så tänk efter noga innan ni skickar in en stämningsansökan. Det absolut bästa är alltid att försöka lösa arvstvister utan blanda in skiftesmän och domstol. 

Undvik oenighet vid arvskifte – skriv testamente

Det sista man vill som arvlåtare är att orsaka oenighet och konflikt mellan sina barn och barnbarn. Därför är det viktigt att din sista vilja finns nedtecknad. Genom att skriva testamente kan du skingra alla oklarheter kring vem som har rätt att ärva vad. Som arvlåtare bör man även vara försiktig när det kommer till att lova bort saker. Vill du att ett specifikt föremål ska tillfalla en specifik person är det viktigt att dokumentera detta innan du dör. 

Mer om hur du undviker framtida oenighet vid arvskifte kan du läsa om i vår artikelserie om testamente.