Bouppteckning: Vad är det och vad ingår i den?

När en närstående går bort är det viktigt att hantera den avlidnes tillgångar och skulder på ett korrekt och rättvist sätt. Och bouppteckningen spelar en central roll i denna process. Men vad är egentligen en bouppteckning, och vad ingår i den? I denna artikel delar vi med oss av en övergripande förståelse för bouppteckningens betydelse och innehåll. Läs vidare för att få värdefull information om bouppteckning och hur den kan underlätta vid hantering av arv och fördelning av tillgångar.

I den här artikeln:

Vad är bouppteckning
De viktigaste komponenterna som bouppteckningen inkluderar
...och mer.

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en formell handling som upprättas efter en persons död. Syftet med bouppteckningen är att redovisa den avlidnes tillgångar, skulder och arvingar. Med det sagt används den för att fastställa vilka som är arvingar och hur arvet ska fördelas enligt arvsrätten.

Om den avlidne hade upprättat ett testamente, används bouppteckningen för att säkerställa att testamentets villkor respekteras. Bouppteckningen måste godkännas av Skatteverket innan arvet kan fördelas. Efter att den är godkänd kan arvingarna börja ta hand om den avlidnes tillgångar och skulder i enlighet med bouppteckningen och arvsrätten.

Vad ingår i en bouppteckning?

Bouppteckningen består i huvudsak av en sammanställning av den avlidnes och den efterlevande makens eller makens tillgångar och skulder. Utöver det innehåller den även information om arvingar, vilka som är bouppgivare, ingivare och förrättningsmän.

Det förekommer fall då man även behöver lämna övriga upplysningar i en bouppteckning. Det skulle exempelvis kunna vara i ett fall där en sambo begär bodelning eller en efterlevande make/maka/partner begär jämkning. Även ett testamente kan påverka en bouppteckning.

Bouppteckningen fungerar som dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Banken behöver en registrerad bouppteckning för att kunna tillåta uttag från den avlidna personens konto eller makarnas gemensamma konton.

Bouppteckningen ska vara så komplett och korrekt som möjligt för att ge en rättvis bild av den avlidnes tillgångar och skulder. Det är viktigt att notera att kraven och detaljerna för en bouppteckning kan variera något beroende på omständigheterna och eventuella särskilda regler.

Vem gör en bouppteckning?

Du kan antingen genomföra en bouppteckning på egen hand, eller med hjälp av en begravningsbyrå eller jurist. Att ta professionell hjälp underlättar ofta i processen, eftersom det finns en hel del att tänka på när en bouppteckning ska upprättas.

Du behöver exempelvis följa de aktuella formkraven, men också kraven på omständigheter kring själva upprättandet. Det finns risk att Skatteverket inte godkänner bouppteckning – om någonting är felaktigt.

Vem är ansvarig?

Den person som har mest insyn i den avlidnes ekonomi är oftast den efterlevande maken/makan/partnern eller sambon. Det är också han eller hon som ansvarar för att bouppteckningen utförs. Om det är otydligt vem som är den bortgångnes närmast anhöriga, är det dödsbodelägarna som tillsammans ansvarar för bouppteckningen.

Att ha ansvar är inte samma sak som att behöva göra allt själv. Som ansvarig har du rätt att beställa boupptäckningstjänster för att färdigställa bouppteckningen. Dödsboet bekostar samtliga kostnader och dessa behöver inte godkännas av övriga dödsbodelägare.

Om det saknas dödsbodelägare kan Skatteverket gå in och utse en särskild bouppteckningsförrättare. Dödsboet betalar denne för uppdraget.

Hur går en bouppteckning till?

Första steget i en bouppteckning är ett frivilligt möte där alla arvingar har möjlighet att delta. Under mötet listas den avlidnes tillgångar och skulder. Man fastställer även vilka som har rätt att ärva och vem som ska företräda dödsboet.
Den som företräder dödsboet kallas för bouppgivare. Han eller hon ansvarar för att samtliga tillgångar och skulder listas på ett korrekt sätt. På så sätt säkerställer man att kvarlåtenskapen efter den avlidne blir korrekt fördelad när bouppteckningen är registrerad och klar.
När allt är klart skickas bouppteckningen till Skatteverket ihop med övriga relevanta dokument. Detta måste göras senast fyra månader efter någons bortgång.
Skatteverket går igenom handlingarna, något som brukar ta omkring två månader. Sedan är det fritt fram att fördela arvet.

En bouppteckning är nödvändig vid arvsskifte

När Skatteverket godkänt bouppteckningen skickas den tillbaka till den ansvarige. Nu är den registrerad, och dödsboet kan därmed avvecklas och ett arvskifte kan ske.

Inför ett arvskifte ska först skulder betalas av. Begravnings- och bouppteckningsskulder är prioriterade i de fall då dödsboets tillgångar inte räcker för att betala av samtliga skulder. Finns det andra skulder, som bolån, som inte kan lösas på direkten kan dessa hanterar vid ett senare skede.

Nästa steg är eventuell bodelning om den avlidne var gift eller om efterlevande sambo begär det. Först efter bodelningen kan arvskiftet ske. Mer om vad ett arvskifte är och hur det fungerar kan du läsa här.

Behåll originalet – och en kopia

När Skatteverket fått in och godkänt bouppteckningen får ni tillbaka originalet. Kom ihåg att bouppteckningen är en värdehandling som ni ska behålla. Med det sagt ansvarar ni för originalet medan Skatteverket behåller en kopia. Originalet fungerar som en legitimationshandling, och visar vilka som har rätt att företräda dödsboet.

För att vara på säkra sidan kan nu även spara ytterligare en kopia av bouppteckningen i Fernitas digitala bankvalv. Här förvarar du alla viktiga dokument som kan behövas vid ett dödsfall, eller vid andra avgörande tillfällen i livet.