Vad är ett dödsbo?

När en person dör lämnar hon inte bara efter sig en känsla av saknad och fina minnen. Allt som oftast har hon även ägodelar, pengar, fastigheter och annan kvarlåtenskap som behöver gås igenom och delas ut som arv. Om det finns skulder knutna till den avlidne personen ska även dessa betalas med hjälp av de efterlämnade tillgångarna.

Syftet med dödsbon är just detta. Att få klarhet i vilka tillgångar och skulder som finns, samt reda ut vem som har rätt till vad. Dessa uppgifter ska sedan redovisas i en så kallad bouppteckning som skickas in till Skatteverket. Enligt lag är de efterlevande skyldiga att uppföra en bouppteckning för dödsboet senast tre månader efter att personen dog.

Vilka personer ingår i ett dödsbo?

Dödsboet räknas som en juridisk person, vilket betyder att det har rätt att äga tillgångar och skulder, ingå avtal och utgöra en part i domstolsmål. Givetvis kan inte dödsboet föra sin egen talan, ta beslut eller utföra några ärenden, då det inte är en fysisk person. Detta är istället något ni som efterlevande förväntas sköta. Alla med arvsrätt får gå in som delägare i dödsboet och har således skyldighet att representera dödsboets intressen. Rent praktiskt innebär detta att ni gemensamt ska ta beslut, förvalta dödsboet efter bästa förmåga och se till att arvskiftet genomförs enligt överenskommelse. Arvskifte innebär att de kvarvarande tillgångarna (arvet) delas ut till delägarna. Skiftet av arv innebär också att dödsboet upphör att existera.

Finns det bara en delägare i dödsboet krävs inget arvskifte. Då upphör istället dödsboet att existera så fort bouppteckningen kommit in och registrerats hos Skatteverket.

Om den avlides make/make eller registrerade partner fortfarande lever är det också vanligt att man gör en bodelning. Mer om bodelning vid dödsfall kan du läsa om i Vad är en bodelning?

Vad ska bekostas av dödsboet?

Hur dödsboets tillgångar används är upp till dig och de andra delägarna att bestämma, såtillvida det inte finns ett testamente som tydligt klargör till vad och vem kvarlåtenskapen ska gå. Det finns även andra begränsningar. Först måste exempelvis dödsboets skulder betalas.

Sedan finns det kostnader som dödsboet i stort sett alltid brukar betala. Begravningen och dess omkostnader (transporter, blommor, gravöl, m.m.) är ett exempel på en sådan, liksom kostnader för bouppteckning. Många delägare låter även dödsboet betala för städning och tömning av bostaden.

Hur ni väljer att använda dödsboets tillgångar är som sagt upp till er. Kom dock ihåg att ni måste vara ense, så att det inte uppstår en arvstvist.

Vad händer om det saknas pengar i dödsboet?

Som anhörig kan du inte ärva någon annans skulder. Däremot kan det bli så att arvet ni trodde ni skulle få ut istället går till att betala olika fordringsägare. Om dödsboets skulder överstiger dess tillgångar behöver du försätta dödsboet i konkurs hos närmaste Tingsrätt. När dödsboet är satt i konkurs kommer tillgångarna (även de som tillkommer vid försäljning av t.ex. fastighet) att delas ut till de som har fordringskrav på dödsboet. Dessa har alltid förtur till sina pengar.

Om dödsboet är skuldfritt men ändå har svårt att betala för sin begravning kan du som delägare ansöka om ersättning från kommunen där personen var skriven. Kommunen kan även hjälpa till med bouppteckning, om det saknas medel för att uppföra en sådan.

Läs mer om hur skulder ska hanteras i ett dödsbo: Hantera skulder i dödsbo.

Hur ska man göra med sakerna i ett dödsbo?

Det kan vara mycket känsligt att gå in i den anhöriges bostad och plocka med sig saker därifrån. Detta trots att du faktiskt blivit lovad dessa föremål medan din släkting var i livet. I regel måste alla tillgångar i dödsboet först tas upp i bouppteckningen innan de kan delas ut som arv. Därför bör alla besök i den dödes bostad antingen meddelas till övriga delägare i förväg eller göras allihop tillsammans.

Av samma anledning bör man inte börja rensa och tömma ett dödsbo innan bouppteckningen är färdig. Detta är dock inte samma sak som att slänga sopor och tömma kylskåp hos den som nyss har dött.

Mer om vad du förväntas göra som vårdare av dödsbo kan du läsa om i vår Checklista: Vad ska man göra när en anhörig har dött?

Hur länge ska man spara papper efter ett dödsbo?

Trots att ett dödsbo upphör att existera efter arvskiftet är det alltid en bra idé att spara viktiga papper och dokument. Det tillhör inte ovanligheterna att det dyker upp ny information om barn utanför äktenskapet, okända skulder, eller visar sig finnas felaktigheter i bouppteckningen. Skulle du mot förmodan tappat bort eller råkat slänga originalet så finns alltid en kopia av bouppteckningen hos antingen Skatteverket eller Riksarkivet.

Att mitt i sorgearbetet behöva sköta om sin anhöriges dödsbo är inte alltid optimalt. Oftast är mycket att tänka på och många viljor att förhålla sig till. Samtidigt som det är bra om alla blir nöjda är det också viktigt att allt går rätt till.