Efterlevnad

4 minuter läsning

När ska bouppteckningen vara klar?

En bouppteckning ska vara klar och inskickad till Skatteverket senast fyra månader från dödsdagen.

Du kan få förlängd tidsfrist, förutsatt att Skatteverket bedömer dödsboet vara så omfattande att det behövs extra tid att färdigställa bouppteckningen, eller om det finns särskilda skäl till varför bouppteckningen inte kan förrättas inom den givna tidsramen. Skulle det stå klart att fyra månader är för kort tid så måste du söka anstånd inom tre månader efter dödsfallet. 

 

 

Checklista innan du skickar in bouppteckningen:

När förrättningen är avslutad och allt är färdigt är det till slut dags att skicka in bouppteckningen. Men innan du slickar igen kuvertet bör du ta en extra koll så att alla uppgifter och underskrifter finns med. Här är en checklista för bouppteckning.

 

 

  1. Se till att samtliga efterarvingar och dödsbodelägare som kallats till bouppteckningsförrättning finns med i bouppteckningen. 
  2. Kryssa i om delägare/efterarvinge var närvarande personligen, eller via ombud med fullmakt/förmyndare/god man. Vid frånvaro ska ett kallelsebevis bifogas som styrker att dödsbodelägaren eller efterarvingen har tagit del av kallelsen till bouppteckningen. 
  3. Kontrollera att den avlidnes namn, personnummer, bostadsadress och dödsdatum är korrekt ifyllda. 
  4. Kryssa i huruvida de som närvarade vid bouppteckningsförrättningen är dödsbodelägare, efterarvinge eller övrig kallad person (till exempel testamentstagare). 
  5. Kontrollera så att delägarnas och efterarvingarnas släktskap till den avlidne har fyllts i korrekt. 
  6. Uppge vem som är ingivare/kontaktperson samt dennes kontaktuppgifter. 
  7. Redovisa den avlidnes samtliga tillgångar och skulder så som de var på dödsdagen. Om det finns en efterlevande make/maka ska även dennes tillgångar/skulder redovisas. 
  8. Om den avlidne hade försäkringar med förmånstagare bland de efterlevande ska detta redovisas under övriga upplysningar. 
  9. Kontrollera att förrättningsdatum är korrekt ifyllt. 
  10. Bouppteckningen ska undertecknas av bouppgivaren. 
  11. Två förrättningsmän ska underteckna bouppteckningen och därmed intyga att uppgifterna stämmer. 

 

Kom även ihåg att bouppteckningen ska lämnas in i två exemplar: dels originaldokument med bilagor, samt i en bestyrkt kopia, inklusive kopia på alla bilagor. 

 

 

Begreppsförklaring 

  • Efterarvinge. Efterarvingar har rätt till sitt arv först efter det att den efterlevande maken har gått bort. Vanligtvis gemensamma barn till den avlidne och efterlevande maka. 
  • Dödsbodelägare. Person med direkt arvsrätt i dödsboet. Vanligtvis efterlevande makar och särkullbarn. 
  • Testamentstagare. Person som får ärva enligt testamente, jämte övriga arvtagare. 
  • Ingivare. Person som sköter kontakten med Skatteverket och ser till att bouppteckningen skickas in. Oftast är ingivare och bouppgivare samma person. 
  • Bouppgivare. Person med bäst kännedom om dödsboet, dess tillgångar och skulder, vilka dödsbodelägare och efterarvingar som finns, med mera. Boupptecknaren undertecknar bouppteckningen tillsammans med två förrättningsmän. 
  • Förrättningsmän. Två utomstående personer med uppgift att underteckna bouppteckningen och därmed intyga att uppgifterna stämmer, tillgångarna har värderats korrekt och att bouppteckningen har genomförts på ett korrekt sätt. En förrättningsman får inte vara efterarvinge eller ingå i dödsbodelägarkretsen. 

 

 

När bouppteckningen är inskickad

Efter att bouppteckningen skickats in till Skatteverket tar myndigheten högst tre månader på sig att granska och registrera ärendet. I perioder av hög belastning kan handläggningstiden vara längre än så. Aktuell kötid kan du se på skatteverket.se

 

 

Vad händer om det är fel i bouppteckningen?

Skulle det visa sig att bouppteckningen innehåller felaktiga uppgifter kan det bli fråga om en tilläggsbouppteckning. Tilläggsbouppteckning, eller kompletterande bouppteckning, är en extra bouppteckning som upprättas när det finns ändringar, uppdateringar och felaktigheter som måste tas med eller rättas till.

 

En tilläggsbouppteckning följer samma procedur som en vanlig bouppteckning, vilket betyder att du måste göra alla steg en gång till, från kallelse till inskick. Tidsfristen för en tilläggsbouppteckning är en månad från det att felaktigheter upptäckts. 

 

 

Giltiga skäl för tilläggsbouppteckning:

  • Tillgångar och/eller skulder som inte var kända vid den första bouppteckningen. 
  • Allvarliga fel i bouppteckningen, som till exempel att ett testamente eller äktenskapsförord saknas.
  • Efterlevande sambo, vars tillgångar och skulder ej värderats och antecknats i bouppteckningen, begär skuldtäckning efter genomförd förrättning.

 

Ej giltiga skäl för tilläggsbouppteckning:

  • Testamente bedöms ogiltigt eller får laga kraft
  • Efterlevande make begär jämkning enligt ÄktB 12:2 efter förrättning
  • För låg värdering av tillgångar

 

 

Läs mer om bouppteckning, begravning, arvskifte, m.m.

Tiden efter en anhörigs bortgång kan ofta kännas full av frågor och måsten. På Fernita har vi samlat mängder av artiklar som vi hoppas ska kunna ge dig de svar du letar efter. Läs om allt från sorgearbete och begravning till dödsbon och arv. Kanske har du hamnat på vår sida för att du vill förbereda din egen bortgång? I så fall vill vi tipsa om Digitala Valvet, där du kan samla allt som rör tillgångar, skulder och testamente digitalt och säkert. 

 

Prova Digitala Valvet gratis idag!

 

Dela artikeln på

Magasin

Våra senaste artiklar

När öppnar man ett testamente?

Testamente

3 minuters läsning

När öppnar man ett testamente?

Ett testamente är ett viktigt juridiskt dokument som uttrycker den avlidnes önskemål angående fördelningen av egendom och tillgångar. Men när får man egentligen öppna ett testamente? Vem får öppna det? Och när träder testatorns önskemål i kraft? I den här artikeln talar vi mer om vilka regler som gäller när ett testamente ska öppnas.
Har jag rätt till ledighet vid dödsfall?

3 minuters läsning

Har jag rätt till ledighet vid dödsfall?

Att förlora en nära anhörig är tufft och det krävs tid för att läka – och för att hantera allt praktiskt som begravning och bodelning. Då kan det vara skönt att komma ifrån jobbets måsten ett tag. Men har man rätt till betald ledighet vid dödsfall, och är det möjligt att sjukskriva sig när en anhörig dött? Allt om ledighet vid dödsfall kan du läsa i den här artikeln.
Vem meddelar dödsfall – och till vilka anhöriga?

Efterlevnad

3 minuters läsning

Vem meddelar dödsfall – och till vilka anhöriga?

När någon går bort behöver anhöriga, men också andra aktörer i den avlidnes liv informeras. Men vem ansvarar egentligen för att meddela dödsfall till anhöriga – och vilka ska nås av informationen? Det finns inga lagar som säger hur och vem som ska meddela ett dödsfall. Inte heller finns det några regler kring vem som ska informeras. Däremot är det alltid någon som tar på sig ansvaret att sprida ordet vidare. Mer om vem som meddelar ett dödsfall till anhöriga och till vilka, kan du läsa i den här artikeln.
Se fler artiklar

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att erbjuda en bättre användarupplevelse.