Ett hus som bara väntar på att bli upptecknat
Bodelning

4 minuter läsning

Guide: Hur gör man en bouppteckning?

Efter ett dödsfall måste en bouppteckning upprättas. Något som du antingen kan göra själv, eller låta en jurist hantera. Bestämmer du dig för att göra bouppteckningen på egen hand behöver du kunskaper kring hur den utförs korrekt. I den här artikeln vägleder vi dig till hur man gör en bouppteckning – steg för steg.

I den här artikeln:

  • Checklista på vad som behövs göras
  • Reder ut termer som bouppgivare och bouppteckningsförrättning
  • Vad som ska skickas till Skatteverket
  • Vad en bouppteckning ska innehålla
  • ...och mer.

Göra en bouppteckning själv eller anlita hjälp? 

Hur man gör en bouppteckning påverkas av om du bestämmer dig för att göra den själv, eller anlita hjälp. En bouppteckning regleras av specifika bestämmelser och rutiner. I de flesta fall kan dödsbodelägarna själva genomföra bouppteckningen. Men om dödsboet upplevs som komplicerat eller överväldigande kan det vara fördelaktigt att ta hjälp av någon du litar på. Detta skulle kunna vara en jurist eller begravningsbyrå som har möjlighet att underlätta i processen. Det skulle även kunna vara en utomstående person som du känner dig trygg att lämna över ansvaret på. 

 

Läs även: Vad kostar en bouppteckning? 

 

 

Vi tipsar: Hur gör man en bouppteckning själv? 

Att göra en bouppteckning själv behöver inte vara svårt. Däremot finns det vissa delar du inte får glömma bort – för att den ska gå rätt till. Vi guidar dig till hur man gör en bouppteckning själv, med hjälp av vår checklista. 

 

 

Checklista för bouppteckning

  1. Utse en bouppgivare: Den anhörig som har mest kunskap om den avlidnes tillgångar och skulder bör utses till bouppgivare. Det kan vara den efterlevande partnern, barn eller syskon till den avlidne. Bouppgivaren ansvarar för att lämna information om dödsboets innehåll. 
  2. Håll en bouppteckningsförrättning: En förrättning måste hållas inom 90 dagar efter dödsfallet. Dödsbodelägarna och förrättningsmännen kallas till förrättningen. Syftet är att ge dödsbodelägarna en överblick över dödsboets tillgångar och skulder. Bouppgivaren och minst en förrättningsman måste närvara. Andra dödsbodelägare kan välja att delta eller utse en fullmaktstagare för att bevaka deras rättigheter. 
  3. Sammanställ bouppteckningen under förrättningen: Informationen som framkommer under bouppteckningsförrättningen (tillgångar och skulder) sammanställs i ett skriftligt dokument som utgör bouppteckningen. Bouppteckningen fungerar som dödsboets identitetshandling och används ofta vid bankärenden. Den måste signeras av samtliga dödsbodelägare och förrättningsmän. 
  4. Bifoga nödvändiga handlingar till bouppteckningen: Bouppteckningen i original och en styrkt kopia måste bifogas. Dessutom bör bestyrkta kopior eller original av testamenten, arvsavståenden, kallelsebevis, och liknande handlingar bifogas. Om det finns en fullmakt bör även den bifogas i original. 
  5. Skicka bouppteckningen till Skatteverket: Bouppteckningen och övriga handlingar ska skickas till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. När Skatteverket godkänner bouppteckningen får den som lämnade in ansökan (ingivaren) tillbaka originalet. Då är bouppteckningen avslutad.

 


Bouppteckningen ska innehålla: 

 

  • Själva bouppteckningen i original: Detta är det skriftliga dokumentet som sammanställer informationen om dödsboets tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska vara i original och undertecknad av dödsbodelägare och förrättningsmän. 
  • En vidimerad kopia av bouppteckningen: För att bekräfta att kopian överensstämmer med originalet bör den vidimeras. Vidimeringen görs genom att en auktoriserad person, som till exempel en notarie eller advokat, intygar att kopian är en korrekt avskrift av originalet. 
  • Bestyrkta kopior eller original av testamenten, kallelsebrev till bouppteckningsförrättningen, arvsavståenden och liknande handlingar: Detta inkluderar eventuella testamente som kan påverka fördelningen av tillgångarna, kallelsebevis som bekräftar när och var bouppteckningsförrättningen ska äga rum, samt arvsavståenden om någon av dödsbodelägarna väljer att avstå sin andel av arvet.
  • Fullmakt i original (om det finns en fullmakt): Om en dödsbodelägare har gett en fullmakt till någon annan person för att agera på deras vägnar under bouppteckningsprocessen, bör denna fullmakt bifogas i original

 

Värdering av tillgångar i bouppteckningen 

Ska du göra en bouppteckning på egen hand behöver du ha koll på hur värderingen av dödsboets tillgångar görs. De flesta tillgångar värderas enligt marknadsvärdet vid dödstillfället – och för andra sker värderingen på ett annorlunda sätt.

 

Har du en fastighet eller ett hus kommer värderingen ske enligt taxeringsvärdet. Det här gäller inte om taxeringsvärdet är noll, då används istället marknadsvärdet. Det är viktigt att anteckna i bouppteckningen vilket värde som används. Gäller det en tillgång som lämnas i ett företag sker värderingen enligt substansvärdet.

 

Kom ihåg: Tillgångar som nämns i testamente, äktenskapsförord och gåvobrev antecknas inte i bouppteckningen.

 

 

Storleken på dödsboet

Hur man gör en bouppteckning påverkas av storleken på dödsboet. Du kan göra en bouppteckning själv – oavsett storlek. Däremot kan ett större dödsbo göra bouppteckningen något mer komplicerad. Med det sagt kan det vara en god idé att anlita juridisk hjälp när dödsboet är stort. Det gäller även om arvs- och familjesituationen kräver omfattande arbete.

 

Att genomföra bouppteckningen själv för mindre dödsbon brukar däremot inte vara speciellt svårt. Det är alltid viktigt att du är påläst och förstår hur du ska gå tillväga. Det underlättar om samtliga skulder finns hos banken och om dödsbodelägarna är överens. 

 

Sätt dig in i bouppteckningens olika roller

 

  • Bouppgivaren är den person som har bäst kunskap om innehållet i dödsboet. Denne har till uppgift att lämna information om tillgångar och skulder.
  • Dödsbodelägare är dem som ärver direkt från dödsboet. Det kan vara den efterlevande maken/makan, barn eller syskon till den avlidne.
  • Efterarvingar är dem som kommer att ärva först om en dödsbodelägare går bort. Det innebär att om en dödsbodelägare avlider, kommer dennes andel att övergå till efterarvingarna.
  • Förrättningsmän är två utomstående personer som har till uppgift att bekräfta att bouppteckningen har genomförts korrekt. Deras närvaro vid bouppteckningsförrättningen och deras signatur på dokumenten ger legitimitet åt processen.
  • Ingivaren är den person som agerar kontaktperson med Skatteverket för dödsboets räkning. Det är ingivaren som ansvarar för att lämna in bouppteckningen och andra nödvändiga handlingar till Skatteverket inom angiven tid. Ingivaren hanterar kommunikationen och eventuella frågor från Skatteverket under processen. 

 

För få tillgångar för bouppteckning? 

I de fall då det inte finns tillräckligt många tillgångar i dödsboet är en bouppteckning inte längre aktuell. Då kanske det istället är lämpligt att göra en dödsboanmälan. Dödsbodelägarna får då kontakta socialkontoret i den avlidnes hemkommun.

 

 

Förvara viktiga dokument i Digitala Valvet

När någon går bort är det mycket som sker – dödsboet ska hanteras och arvet ska fördelas mellan dödsbodelägarna. Då gäller det att alla viktiga dokument och handlingar finns på plats. I Fernitas digitala bankvalv samlar du allt viktigt som kan vara till hjälp för dina anhöriga, den dagen du lämnar.

Genom att organisera och hålla reda på viktiga dokument som identifikationshandlingar, försäkringspapper, kontrakt och liknande kan du enkelt komma åt dem vid behov och undvika stress och panik i oväntade situationer. Prova vår tjänst gratis redan nu! 

Trygg identifiering med BankID

Trygg identifiering med BankID

Hos oss på Fernita kan du tryggt förvara dina dokument som bara tillhör dig och de du väljer att dela dem med.

Prova gratis!
Dela artikeln på

Magasin

Våra senaste artiklar

När öppnar man ett testamente?

Testamente

3 minuters läsning

När öppnar man ett testamente?

Ett testamente är ett viktigt juridiskt dokument som uttrycker den avlidnes önskemål angående fördelningen av egendom och tillgångar. Men när får man egentligen öppna ett testamente? Vem får öppna det? Och när träder testatorns önskemål i kraft? I den här artikeln talar vi mer om vilka regler som gäller när ett testamente ska öppnas.
Har jag rätt till ledighet vid dödsfall?

3 minuters läsning

Har jag rätt till ledighet vid dödsfall?

Att förlora en nära anhörig är tufft och det krävs tid för att läka – och för att hantera allt praktiskt som begravning och bodelning. Då kan det vara skönt att komma ifrån jobbets måsten ett tag. Men har man rätt till betald ledighet vid dödsfall, och är det möjligt att sjukskriva sig när en anhörig dött? Allt om ledighet vid dödsfall kan du läsa i den här artikeln.
Vem meddelar dödsfall – och till vilka anhöriga?

Efterlevnad

3 minuters läsning

Vem meddelar dödsfall – och till vilka anhöriga?

När någon går bort behöver anhöriga, men också andra aktörer i den avlidnes liv informeras. Men vem ansvarar egentligen för att meddela dödsfall till anhöriga – och vilka ska nås av informationen? Det finns inga lagar som säger hur och vem som ska meddela ett dödsfall. Inte heller finns det några regler kring vem som ska informeras. Däremot är det alltid någon som tar på sig ansvaret att sprida ordet vidare. Mer om vem som meddelar ett dödsfall till anhöriga och till vilka, kan du läsa i den här artikeln.
Se fler artiklar

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att erbjuda en bättre användarupplevelse.