Arv och särkullbarn: Hur fördelas arvet?

Har särkullbarn rätt till arv och skiljer sig arvet mellan särkullbarn och gemensamma barn? Det här är frågor vi kommer att besvara i den här artikeln om arv och särkullbarn. Särkullbarns rättigheter är ett ämne som ofta väcker frågor och funderingar. Framförallt när det kommer till fördelning av arv – som bostad och andra tillhörigheter. I den här artikeln kommer vi att ge dig mer klarhet i ämnet. 

Vad är särkullbarn?

Särkullbarn är barn som kommer från en tidigare relation eller äktenskap. De delar alltså inte biologiskt eller juridiskt föräldraskap med en av de personer som ingår i det aktuella äktenskapet eller samboförhållandet. Med andra ord är särkullbarnen inte gemensamma barn till båda makarna eller samboende partners. 

Har särkullbarn rätt till arvslott?

I Sverige har särkullbarn en juridisk rätt till arvslott enligt ärvdabalken. En arvslott är en del av den avlidnes kvarlåtenskap som reserveras för barnen. Enligt svensk lagstiftning har alla barn, inklusive särkullbarn, rätt till sin laglott. Laglotten utgör hälften av den del av arvet som särkullbarnen skulle ha fått om inget testamente eller annan överenskommelse finns. Det innebär att särkullbarn har rätt till en del av arvet, även om den avlidne har skrivit ett testamente där tillgångarna är avsatta till enbart makar eller gemensamma barn.

Läs även: Vad är ett arv?

Hur fördelas arv vid särkullbarn?

Vid fördelningen av arv där det finns särkullbarn involverade, gäller vissa specifika regler. 

Om den avlidne har skrivit ett testamente som påverkar fördelningen av arvet, kan särkullbarnen ändå ha rätt till sin laglott, men deras andel kan bli reducerad. Det är viktigt att notera att det inte nödvändigtvis innebär att särkullbarnen får exakt hälften av arvet. Istället beräknas laglotten baserat på den totala kvarlåtenskapen och kan omfatta tillgångar som fast egendom, pengar och andra tillgångar.

Det är även möjligt att särkullbarnen och den efterlevande maken, eller samboavtalet, kan komma överens om en alternativ fördelning av arvet. Genom att upprätta ett arvsavtal kan parterna förhandla och bestämma en fördelning som bättre motsvarar deras önskemål. Detta kan vara särskilt användbart om den efterlevande maken eller samboavtalet har ett större ekonomiskt behov eller om det finns särskilda omständigheter att ta hänsyn till.

Här kan du även läsa mer om hur ett arv fördelas om ett par är gifta men inte har gemensamma barn. 

Skiljer sig arv mellan särkullbarn och gemensamma barn?

Arv regleras mellan särkullbarn och gemensamma barn. Här är några viktiga sätt på vilka arvet kan skilja sig:

1. Legal arvsrätt: I Sverige har både särkullbarn och gemensamma barn rätt till laglott. Enligt lag har särkullbarn dock inte samma rätt till lika stor del av arvet som gemensamma barn. Särkullbarn ärver hälften av vad de skulle ha fått om de varit gemensamma barn.
2. Testamentariska dispositioner: Genom att upprätta ett testamente kan en person ändra på den lagstadgade fördelningen av arvet. Det innebär att en person kan bestämma att särkullbarn ska ärva mer än vad lagen föreskriver, eller att de gemensamma barnen ska få en mindre del.
3. Arv av bostad för särkullbarn: Fördelningen av bostad kan det vara en komplicerad fråga. Om en bostad har ärvts av den avlidna partnern kan det finnas olika intressen att beakta. I vissa fall kan särkullbarn få ut sin del av bostadens värde tidigare än gemensamma barn.

Vi vill påminna om att arvssituationer är komplexa och kan variera beroende på individuella omständigheter, testamente och andra juridiska överenskommelser. Det rekommenderas alltid att söka juridisk rådgivning för att förstå och hantera specifika arvssituationer korrekt. 

Hur fördelas arv mellan maka och särkullbarn?

Vid fördelningen av arvet tar man hänsyn till både den efterlevande maken/makan och särkullbarnen. Enligt ärvdabalken har den efterlevande maken/makan rätt till en så kallad “bodelning”. Det innebär att den avlidnes tillgångar delas upp i en “giftorättsgodsdel” och en “enskild egendomsdel”. Giftorättsgodsdelens storlek beror på äktenskapets längd och om det finns några särskilda skäl att avvika från de normala reglerna. Den efterlevande maken/makan får rätt till hälften av giftorättsgodsdelens värde.

Särkullbarnen har samtidigt rätt till sin laglott. Det innebär att särkullbarnen har rätt till en andel av arvet, även om den efterlevande maken/makan har rätt till en del genom bodelningen.

Vid fördelningen tar man först hänsyn till den efterlevande maken/makan och säkerställer att denne får sin bodelningsandel. Därefter tilldelas särkullbarnen sin laglott. Om arvet inte är tillräckligt för att täcka både bodelningen och särkullbarnens laglotter kan det krävas att vissa justeringar görs för att uppfylla båda kraven.

Vi vill påminna om att om den avlidne har skrivit ett testamente som påverkar fördelningen av arvet, kan det påverka både den efterlevande maken/makan och särkullbarnens rättigheter. Testamentet kan exempelvis innebära att vissa tillgångar går till den efterlevande maken/makan i stället för att fördelas mellan denne och särkullbarnen. 

Få ännu bättre förståelse genom att läsa vår artikel om vem som ärver vad och av vem.

Kan särkullbarn bli utan arv?

Det kan finnas situationer där den avlidne har skrivit ett testamente som påverkar fördelningen av arvet. Genom ett testamente kan den avlidne exempelvis minimera arvet för särkullbarn. I sådana fall kan särkullbarnens rätt till sin laglott begränsas, men de har fortfarande en legal rättighet till en viss del av arvet.

Det är viktigt att notera att det finns vissa begränsningar när det gäller möjligheten att utesluta särkullbarn från arvet helt och hållet. Ärvdabalken innehåller bestämmelser som syftar till att skydda barnens intressen och säkerställa att de inte blir helt bortglömda i arvsfördelningen.

Läs även: Tänk på detta när du skriver ett testamente.