Förskott på arv – enkelt förklarat med exempel

Förskott på arv är precis som det låter: en arvinge får hela, eller delar av, sin kommande arvslott under tiden som föräldern fortfarande är i livet. I den här artikeln tänkte vi reda ut hur förskott på arv fungerar, samt upplysa om de undantag som finns när det kommer till gåvor, fastighet, laglotter och avräkning på arv.  

Vad är ett förskott på arv?

Ett förskott på arv betyder att en bröstarvinges (barn, barnbarn) framtida arv minskas. Arvingen (barnet) har tagit emot egendom och/eller pengar hen har rätt till i form av arv, innan givaren (föräldern) avlidit. Förskott är ett bra sätt att hjälpa ett av sina barn ekonomiskt utan att sina andra barns arv påverkas. Så länge “gåvan” räknas som ett förskott på arvet så kommer den att räknas av från arvslotten vid arvskiftet. 

Grundprincipen vid förskott på arv

Huvudregeln vid förskott på arv är att en förälder (eller liknande arvsgivare) antas vilja fördela arvet lika och rättvist mellan sina barn. Därför ska alla gåvor som mottogs under förälderns levnad räknas som ett förskott. Om det inte står något i ett testamente eller gåvobrev om att gåvan inte ska avskrivas, ska gåvan ses som ett förskott och tas med i den avlidnes samlade kvarlåtenskap. 

Du och dina syskon kan givetvis frångå huvudregeln och dela era föräldrars kvarlåtenskap rakt av om ni vill. Huvudsaken är att ni är överens.

Exempel på förskott på arv utan gåvobrev

De flesta arvskiften går snabbt och är lätta att genomföra. Oftast är det bara att gå igenom eventuella gåvor som vardera syskon mottagit från föräldern under dennes livstid och addera summorna till kvarlåtenskapen, dela summan på antal barn, avräkna förskotten och fördela arvet.

Här är ett exempel på hur ett arvskifte med ett förskott till det ena syskonet: 

Margareta har två döttrar, Johanna och Klara. Fem år före Margaretas bortgång skänkte hon 75 000 kronor till Johanna för en insats till en bostad. Johanna och Margareta har inte upprättat något gåvobrev för gåvan. 

När Margareta senare avlider uppgår hennes kvarlåtenskap till 175 000 kronor. Kvarlåtenskapen ökas då med beloppet som Johanna mottog 5 år tidigare: 175 000 + 75 000 = 250 000 kronor. 

Arvet delas sedan på hälften, 250 000 /2 = 125 000. Klaras arvslott blir då 125 000 kronor och Johannas arvslott 50 000 kronor (125 000 -75 000 = 50 000). 

Gåvor som inte ska avräknas från arvslotten

Har föräldern inte skriftligen uttryckt att en gåva till ett enskilt barn inte ska avräknas? I så fall ska gåvan räknas som ett förskott. Har å andra sidan arvlåtaren, i ett gåvobrev, testamente eller liknande, meddelat att gåvan inte är att betrakta som ett förskott behöver den inte räknas av på mottagarens arvslott. Då delas istället den befintliga kvarlåtenskapen lika mellan barnen.  

Vad som bör anses utgöra ett förskott eller en gåva är en källa till många arvstvister, men generellt sett är det den avlidnes vilja som ska gälla. Därför rekommenderar vi alltid att du skriver ett testamente där du tydligt redogör för vem som ska ha vad. Läs mer om upprättande av testamente i vår artikel Hur skriver man ett testamente? Du kan också lämna upplysningar om arvsfördelning i ditt digitala valv, som blir tillgängligt för dina efterlevande i samband med din bortgång. 

Kostnader som faller inom ramen för “fullgörande av förälders underhållsskyldighet”, vilket i praktiken innebär att betala för sina barns utbildningar och dylikt, är inte att betrakta som förskott på arv. Julklappar och födelsedagspresenter är inte heller att betrakta som gåvor som ska avräknas, förutsatt att de inte är oskäligt dyra i förhållande till den avlidnes ekonomiska situation. 

Exempel på arvskifte med gåva som inte räknas som förskott

Gunnar har två söner och en dotter. I mitten av 90-talet fick den äldste sonen, Fredrik, överta Gunnars Toyota Camry, som vid tidpunkten var värderad till 100 000 kronor. De yngre barnen, Pontus och Alice, fick aldrig någon bil, men fick å andra sidan hjälp att finansiera sina utlandsstudier. 

Gunnar lämnar vid sin bortgång efter sig 2 000 000 kronor i kvarlåtenskap. I sitt testamente har han skrivit att Toyotan inte ska räknas som ett förskott på arvet. Därför kan arvet delas i tre lika stora delar, 666 666 kronor per arvslott, och Fredriks arvslott påverkas ej av den 30 år gamla bilen. 

Om Gunnars testamente hade saknat uppgifter om Toyotan skulle bilen istället setts som ett förskott på arvet (förutsatt att syskonen mindes den gamla bilen). Detta skulle i sin tur innebära att kvarlåtenskapen skulle öka till 2 100 000 kronor och Fredriks arvslott bli 600 000. Hans syskon skulle däremot få 700 000 kronor vardera. Skälet till detta är att det är gåvans värde vid gåvotillfället som avgör hur mycket som ska avräknas vid arvskiftet. Huruvida en Toyota Camry av 1991 års modell är värd 100 000 idag saknar betydelse i sammanhanget. 

Hur fungerar förskott på arv som överstiger arvslotten?

Har något av barnen fått ett förskott som är större än hans eller hennes arvslott vid arvskiftet? I så fall är han eller hon inte skyldig att betala tillbaka pengar för att täcka sina syskons arvslotter, förutsatt att syskonen kan få ut sina laglotter. Laglotten är hälften av arvtagarens arvslott. 

Exempel: 

Jannis har tre barn från två olika äktenskap. Under hans levnad gav han sin yngsta dotter Alexandra 100 000 kronor som ett förskott på arvet. Vid sin död var Jannis kvarlåtenskap 140 000 kronor + Alexandras förskott på 100 000, det vill säga 240 000. 

Eftersom Alexandras förskott inte påverkar halvsyskonens laglott får de nöja sig med 70 000 kronor var. Alexandra behöver med andra ord inte betala sina halvsyskon 10 000 kronor var som “saknas” i deras respektive arvslotter.

Förskott får ej överstiga bröstarvinges laglott

Om Alexandras förskott varit lika stort eller större än Jannis samlade kvarlåtenskap skulle hon istället bli skyldig att betala motsvarande 33 % faderns kvarlåtenskap (hälften av 66 %) till sina halvsyskon. Bröstarvingar har nämligen lagstadgad rätt att få åtminstone 50 % av sin arvslott, oavsett vad som står i testamentet. Läs mer om särkullbarns arvsrätt här. 

Fastigheter räknas oftast som förskott

När det gäller gåvor i form av fast egendom, som till exempel en bostad, sommarstuga eller tomtmark, räknas detta i de flesta fall som ett förskott på arvet. Vill föräldern inte att gåvan ska räknas som ett förskott måste han eller hon skriva ett gåvobrev eller tydligt uppge detta i sitt testamente. 

Kom dock ihåg att de arvingar som inte fått en fastighet i gåva ändå har rätt till sina laglotter. Om värdet av huset utgör en så stor del av kvarlåtenskapen att de andra bröstarvingarna inte kan få ut sin laglott, kommer det syskon som fått fastigheten att behöva betala tillbaka arv till sina syskon. 

Gåvor till personer som ej är bröstarvingar

När det kommer till gåvor till personer som inte är bröstarvingar så är förhållandena de omvända, jämfört med gåvor till barn. Då ska nämligen gåvan inte ses som ett förskott på arvet, eftersom personen som mottagit gåvan inte kommer att erhålla något arv. Givetvis finns det undantag, och precis som i exemplet ovan så går bröstarvingars rätt till laglott före generösa gåvor till utomstående. 

Råd och hjälp vid frågor som rör arv

Att fördela ett arv efter en älskad förälder eller annan släkting är inget man gör i en handvändning och för många kan processen med arv kännas som en överväldigande uppgift. För att underlätta förfarandet  har vi skapat en guide till arv, komplett med ordförklaringar och moment. I vårt Magasin hittar du fler bra artiklar om allt från bodelning till arvsordning.

Upptäck även våra digitala tjänster för efterlevande, som till exempel avslutande av sociala medier och försäkringsinventering av dödsbon.