Bodelning av dödsbo: Vi besvara alla dina frågor

När en person går bort lämnar denne ofta efter sig en rad frågor och osäkerheter hos de efterlevande anhöriga. Vad händer med den avlidnes tillgångar och egendom? Måste en bodelning göras när någon gått bort? Men oroa dig inte, vi finns här för att göra processen så smidig som möjligt. I den här artikeln besvarar vi alla vanliga frågor som berör bodelning av dödsbo.

I den här artikeln:

Om den avlidne var gift
Om det endast finns en dödsbodelägare
Reglering vid bodelning mellan sambo och gemensamma barn/särkullbarn
Dödsbo med skulder
...och mer.

Måste en bodelning göras när en person avlider?

Det finns inga krav på att en bodelning måste göras vid ett dödsfall. Däremot är en bodelning normalt sett nödvändig när någon avlider, om det finns gemensam egendom (tillgångar och skulder) mellan den avlidne personen och någon annan. Detta skulle kunna vara en make, maka, eller sambo.

Det är viktigt att notera att en bodelning endast är nödvändig om det finns gemensam egendom att dela upp. Om den avlidne inte hade någon gemensam egendom, behöver inte en bodelning vara nödvändig.

Hur lång tid tar en bodelning vid dödsfall?

Tiden det tar att genomföra en bodelning vid ett dödsfall kan variera beroende på flera faktorer. Det finns ingen exakt tidsram som gäller varje gång, eftersom varje situation är unik och olika omständigheter spelar roll.

Några faktorer som kan påverka tidsåtgången för en bodelning inkluderar:

Komplexiteten i den avlidnes ekonomiska situation: Om den avlidne hade komplicerade tillgångar, skulder eller företagsintressen kan det ta längre tid att genomföra en bodelning. Det kan krävas utredningar, värderingar och eventuell försäljning av tillgångar innan fördelningen kan göras.
Eventuella tvister eller oenigheter: Om det uppstår tvister eller oenigheter mellan de efterlevande vad gäller fördelningen av tillgångar, kan det förlänga processen. Det kan krävas förhandlingar eller till och med domstolsbeslut för att nå en lösning.
Behovet av att upprätta och validera ett testamente: Om det finns ett testamente som behöver granskas och valideras kan det ta extra tid. Testamentet kan påverka fördelningen av tillgångarna och det kan finnas krav på att bevittna testamentet eller utföra andra formella steg.
Samarbete och effektivitet hos de inblandade parterna: Tiden det tar för en bodelning kan också påverkas av hur samarbetsvilliga och effektiva de inblandade parterna är. Om alla parter är överens och arbetar tillsammans kan processen gå snabbare.

Läs även: Hur lång tid tar en bodelning?

Hur fungerar bodelning vid dödsfall om den avlidne var gift?

När en person som var gift avlider, krävs normalt sett en bodelning för att fördela makarnas tillgångar. Äktenskapet upphör med den ena partens död, och deras gemensamma egendom ska fördelas mellan den efterlevande maken/makan och dödsbodelägarna.

Vid en dödsbodelning tar dödsbodelägarna den avlidnes plats i bodelningen, då de har rätt till den avlidnes del genom arv och eventuellt testamente. Den andra delen i bodelningen tillhör den efterlevande maken/makan. Det är viktigt att den efterlevande maken/makan och dödsbodelägarna kommer överens om hur bodelningen ska ske.

Läs även: Hur fungerar bodelning vid skilsmässa.

Vad sker om det endast finns en dödsbodelägare?

Om det bara finns en dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo behövs ingen bodelning.

Det skulle kunna vara ett fall där makarna enbart har gemensamma barn och det inte finns något testamente som säger att fördelningen ska gå till på något annat sätt. I sådana fall kommer den efterlevande maken/makan att ärva den avlidnes andel direkt och barnen blir efterarvingar.

Det är viktigt att notera att för registrerade partnerskap gäller samma regler som för gifta par. Det innebär att ovanstående principer även tillämpas om ni exempelvis är sambor.

Hur fungerar bodelning vid dödsfall om den avlidne har barn/särkullbarn?

En bodelning tar olika former beroende på hur förhållandet ser ut och om det finns gemensamma barn eller särkullbarn.

När det finns gemensamma barn blir dessa efterarvingar och får sitt arv först när den efterlevande maken/makan också avlider. I detta fall är den efterlevande maken/makan ensam dödsbodelägare och ingen bodelning behöver genomföras i detta skede.

Däremot har särkullbarn rätt till sitt arv direkt. Det innebär att en bodelning måste utföras där särkullbarnet träder in på den avlidnes plats, och den efterlevande maken/makan har rätt till sin del från bodelningen. Båda blir dödsbodelägare. Däremot kan innehållet i ett eventuellt testamente påverka vilka som blir dödsbodelägare.

Hur regleras bodelning mellan sambo och gemensamma barn/särkullbarn?

Eftersom sambor inte har arvsrätt kommer den efterlevande sambon endast få sin andel i en bodelning om en sådan begärs. Den efterlevande sambon kommer därför inte att ärva något från den avlidne om det inte finns ett testamente som säger något annat. Det innebär att den avlidnes barn blir dödsbodelägare och får sin del av arvet. Den efterlevande sambon är dock också dödsbodelägare tills en bodelning har genomförts.

Här kan du läsa mer om hur en bodelning går till vid dödsfall där det finns särkullbarn inblandade.

Vad sker i en bodelning av ett dödsbo med skulder?

Innan en bodelning och arvskifte kan genomföras måste eventuella skulder i den avlidnes dödsbo betalas.

Om skulderna inte betalas kan det leda till att dödsbodelägarna personligen tvingas betala tillbaka skulderna eller avstå tillräckligt med tillgångar för att täcka dessa. I ett sådant fall är det möjligt för en efterlevande make/maka att framföra en begäran om att parterna ska behålla sin egen egendom som ingick i giftorättsgodset.

Genom att hålla isär varje parts egendom blir det enklare att skilja på tillgångar och skulder, och undvika att den efterlevande parten blir ansvarig för den avlidnes skulder.