Hoppa till innehåll
Fernita logotyp

Vad är ett arv?  

Arv är ofta en av de saker som först kommer på tal när en anhörig går bort. Vid en första anblick kan det kännas överväldigande att förstå vad som ingår i ett arv och hur det fungerar. Här går vi därför igenom vad ett arv är, så att du får en tydlig överblick av vad som gäller!

Olika begrepp att hålla reda på

Det finns några begrepp som flitigt används i sammanhang där man pratar om vem som ska ärva vad. Innan vi går djupare in på vad ett arv är, har vi satt ihop en snabb sammanfattning av några vanliga termer som kan vara bra att ha koll på.

Arvlåtare – Den avlidne som lämnar ett arv efter sig

Arvtagare – De personer som ärver den avlidne

Arvinge – Den eller de personer som har rätt att ärva

Arvsklasser – Den avlidnes släktingar som finns i livet delas in i olika arvsklasser enligt arvsordningen

Arvslott – Den andel som en arvtagarna har rätt till

Arvsordning – En ordning som enligt lag berättar vem som har rätt att ärva och i vilken ordning arvet fördelas ut

Arvsskifte – Detta är processen från att man går igenom alla ägodelar fram till att arvtagarna har fått sin del av arvet

Dödsbo – Den avlidnes tillgångar och skulder inventeras och samlas under ett dödsbo

Vad är ett arv?

Kort förklarat kan man säga att ett arv är de tillgångar som överlåts i samband med att en person går bort. När en person avlider upprättar man ett dödsbo, där allt av värde inkluderas. Egendom, lösöre och värdepapper räknas in i dödsboet och fördelas enligt arvsordningen ut till arvingarna. Man kan även ärva en del saker via ett testamente.

Men, vad innefattar egentligen egendom, lösöre och värdepapper? Egendomar är bland annat fastigheter och mark. Det kan exempelvis vara en bostadsrättslägenhet, en villa, ett radhus, ett sommarhus eller en fritidsstuga. Lösöre är övriga tillhörigheter av värde, såsom fordon, smycken, kläder, möbler, konstverk, med mera. Värdepapper är exempelvis obligationer, fonder och aktier.

Även skuldebrev tas med i beräkningen. Om det finns några skulder vid dödstillfället kvittas de om möjligt ut mot de tillgångar som finns i dödsboet. Man kan inte ärva en skuld, men skulderna betalas av med hjälp av de tillgångar som ingår i dödsboet. Om du exempelvis ärver en förälder som har ett lån på ett hus som du bestämmer dig för att sälja, så kommer skulden dras av från den eventuella vinsten vid försäljningen. Du ärver sedan de tillgångar som finns kvar efter försäljningen.

I Fernitas tjänst Hantera en bortgång får du hjälp med att upprätta och ta hand om ett dödsbo.

Hur fungerar ett arv?

Det finns vissa lagar för hur ett arv fördelas ut inom Sverige. Minst hälften av de tillgångar som finns kvar efter alla skulder är betalda i ett dödsbo delas ut enligt arvsordningen. Om det finns ett testamente så gäller alltså detta endast för den andra hälften av tillgångarna, så länge det finns kvarlevande släktingar i de olika arvsklasserna.

Eftersom att lagen säger att hälften av tillgångarna ska delas ut enligt arvsordningen, så väger alltså detta tyngre än eventuella önskemål i ett testamente. Om den avlidne önskar att ge bort alla sina tillhörigheter till en organisation eller specifik person, gäller alltså detta endast för det som är kvar efter att hälften av alla tillgångar har fördelats ut enligt arvsordningen.

Hur fördelas ett arv?

Arvsordningen är kort förklarat uppdelat i olika steg. Vem som får ärva beror helt på vilka som är i livet vid arvlåtarens bortgång. Här är en snabb sammanfattning av arvsordningen:

Först och främst ärver make/maka/registrerad partner

Det är först och främst är en eventuell make/maka/partner inom giftermål eller registrerat partnerskap som får ärva. Värt att nämna är att samboskap inte ingår i den lagstadgade arvsordningen. Om personen som går bort inte har en make/maka/registrerad partner, så delas arvsordningen upp i tre delar – första, andra och tredje arvsklassen.

Första arvsklassen

I den första arvsklassen är det de så kallade bröstarvingarna som ärver, vilket är barn, barnbarn, barnsbarnbarn, osv. Om den som går bort har adopterade barn, ingår även de i första arvsklassen.

Tredje arvsklassen

Om personen som går bort, inte har några barn som ingår i första arvsklassen, så ser man om det finns någon släkting i andra arvsklassen. Då ärver först den bortgångnes föräldrar. Om inte föräldrarna finns i livet, ärver den avlidnes syskon, eftersom de är barn till den avlidnes föräldrar. Om inte heller några syskon lever, går laglotten till den bortgångnes eventuella syskonbarn eller syskonsbarnbarn, etc.

Hur gör man om det inte finns anhöriga?

Om personen som går bort inte har någon släkt, går arvet till allmänna arvsfonden.

Läs gärna mer om hur ett arv fördelas i vårt inlägg om vem som får ärva vad.

Här förklarar vi lite tydligare hur arv fördelas mellan de olika arvsklasserna:

Visuell förklaring över hur de olika arvsklasserna fördelas

När fördelas ett arv ut?

Det finns inget tydligt svar på när ett arv är redo att fördelas ut. Det beror bland annat på vad som finns i dödsboet, hur lättillgängliga alla viktiga papper är och vem som ska ärva vad. Ofta dröjer det, eftersom det är mycket som ska inventeras och många beslut som ska tas.

Generellt sett tar det minst några månader. Om den avlidnes ekonomi har varit komplicerad med många olika aspekter att ta hänsyn till, dröjer det ibland år. En annan påverkande faktor är fördelningen av arvet. Det är många känslomässiga och ekonomiska beslut som alla arvingar ska känna sig bekväma med.

Om du vill underlätta för dina anhöriga efter din egen bortgång, kan du se till att alla viktiga papper finns samlade på ett och samma ställe. Läs gärna mer om vår tjänst Digitala valvet – ett säkert och digitalt sparande som gör det enklare för dina anhöriga att ta hand om din bortgång.